fan fan fan.

klockan är 03:49, jag ska upp 06:10, ta bussen 06:30 och börja jobba 07:00. förövrigt så kommer jag inte kunna sova en blund! det går inte. har legat i sängen och försökt, och inte försökt och gjort allt fan jag kunnat för att somna! men inte fan går det!

jag har ont i bröstet, pulsen har legat skyhög hela natten och jag har varit nära att svimma ett antal ggr har det känts som. jag har haft svårt att andas! jag har gråtit som ett litet barn, jag har förbannat ont i huvudet och vill bara spy! vad är det här nu då?
är jag på väg ner igen eller va fan händer! jag har sån jävla ångest så jag vet inte var jag ska ta vägen! mår så jävla illa så det är helt sjukt! vill bara skrika rakt ut! eller gå in och väcka pappa och gråta i hans famn som ett litet barn! men jag gör inte det! för jag vet inte vad jag ska säga?!

jag känner mig lurad. jag känner mig bortgjord! allt känns bara så fejk! så det är såhär det är alltså? ja inte fan vet jag! jag vet ingenting längre, mer än att det här kommer sluta åt helvete! fyfan i helvetes jävla skit! jag orkar inte med om det ska bli så här igen! jag har mått så fruktansvärt bra!
just nu känns det bara som jag vill stänga in mig och aldrig mer komma ut! jag hatar mig själv! jag är en svag människa, en b-människa, sämst i världen!


säger bara: fyfan!