Ibland känns det som att jag blir straffad för att jag mått hyffsat bra en kväll. Det blev ett bakslag förut.. Verkligen.
Från att ha varit uppåt och skrattat mycket till att bli irriterad och sen nere. Jag mår sjukt dåligt av att ha såna här hastiga humörsvängningar.. Minsta lilla stress och press förstör mig totalt.
Tänker alldeles för mycket på saker jag inte kan göra ett jävla skit åt. Blir bara så förbannat besviken. Skitdumt egentligen.
Känner mig som en hemsk människa som känner på det sättet. Men alla tänker ju inte likadant som mig. Det funkar inte så.. Och det vet jag.
Så jävla värdelös person är jag, tycker jag för tillfället. Jag vill bara grina.
Är så otroligt trött på att må såhär. Jag orkar inte med skiten. Känns som att jag aldrig kommer att bli något, att jag kommer misslyckas med precis allt jag vill göra. Jag vill ta körkort, jag vill plugga, jobba och tjäna pengar. Precis så som det ska vara. Varför ska det vara så otroligt jävla svårt. Jag försöker verkligen! Jag vill så mycket men det står helt still.. Orkar inte gå och ha ångest över pengar och över att jag känner mig så otroligt misslyckad.
Nej, nu måste jag ge mig..
Sorry för ännu ett roligt inlägg..
/C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar